De flesta svenskar vet nog egentligen att man borde ha en budget för att få grepp om sin privatekonomi, men mycket få har en budget. I etablerade familjer har man nog på något sätt skaffat sig ett grepp om vad man har råd till, och i unga hushåll är det inte lätt att veta vad saker och ting ”borde” kosta.

I dagens samhälle sköts ju praktiskt taget all ekonomi via banker och kreditkort. Det är därför ganska lätt att göra en efterkalkyl, det vill säga se efter vad allt har kostat ett år tillbaka. Det här kan göras närsomhelst på året, och är absolut inte bundet till årsskiftet. Principen är så här:

Gör ett bank- och kortutdrag 365 dagar bakåt och skriv ut dem, med färgpennor markerar man nu olika typer av utgifter, till exempel rött för bilkostnader, gult för mat och hushåll, grönt för nöjen och så vidare. Första gången man gör det bör man kanske inte ha för många kategorier, och många småbelopp kan man kalla ospecificerat. Summera nu ihop de olika kategorierna.

På det här sättet får man en bra bild över var pengarna tar vägen, och kommer antagligen att förskräckas över vissa utgifter. Med detta facit i hand kan man förändra sitt köpbeteende och ganska lätt göra en budget för framtiden, som man sedan kan följa upp med en ny efterkalkyl.